Jakten på en perfekt Gin & Tonic

Bra/kul bok om gin och tonic. Ska man bara ha en bok om den drinken är det nog den här.

Sen är ju, så klart, premissen med ens tanken på “den perfekta <drinknamn>” egentligen rätt löjeväckande, av en massa anledningar. Minns exempelvis att vi var några kollegor som snackade om Negroni för typ ett år sen och jag fnös lite åt det när snacket kom in på grejen, skickligheten i att göra en “riktigt bra Negroni”. Tror jag var lite ensam i uppfattningen, men hur svårt kan det vara?

Negroni, som exempel, denna legendariska drink är ju lika delar gin, Campari och röd vermouth. Med en skiva apelsin i. Hur mycket går det egentligen att laborera med det? Campari är Campari, gin är förstås inte bara gin och röd vermouth finns väl olika sorter av… men det är ju inte miljarder parametrar? Och tittar man t ex på Systembolaget finns det t ex bara tre olika röd vermouth i standardsortimentet (och runt 20 sorters gin).

Visst, isen är viktig och gör skillnad beroende på och så och man kan ju köra apelsinskal istället för apelsinklyfta även om det väl egentligen är utanför ramarna. Men that’s it. Börjar du laborera mer än så är det ju ingen Negroni längre. Om man så bara byter (eller lägger till/tar bort) en enda ingrediens är det någonting annat. Negroni själv uppkom ju när greve Negroni bad om en starkare Americano – med sodavattnet utbytt mot gin.

Och så är det ju, många klassiska drinkar ligger vägg i vägg med varandra: byter du exempelvis ginet i Negroni mot whiskey (bourbon) har du en Boulevardier (bourbon-campari-röd vermouth). Och byter du camparin i Boulevardiern mot bitter har du en Manhattan (bourbon-bitter-röd vermouth). Byter du röda vermouthen i Manhattan mot en sockerbit eller sockerlag så har du… en Old fashioned (bourbon-bitter-sockerlag). osv osv. Ibland behöver man bara byta lime mot apelsin eller så, eller ett visst spritmärke mot ett annat (av samma sort), så har man en helt annan drink. Om man ska vara noga.

Så om man ska vara noga… och man nördar in sig på låt oss säga gin? Och att dry gin inte bara är dry gin? osv Det blir ju en hel del flaskor. Och då kommer man till nästa grej: sprit är inte bara dyrt, utan håller förhållandevis kort tid – om man ska vara noga. För det ska man väl, eller det är väl dit man hamnar om man ska vara sådär nördig i jakten på det “perfekta”. Det beror väl lite på, men förståsigpåarna pratar väl om att smaken även på sprit förändras – försämras eller iaf mildras – av luften när man öppnat en flaska och att man bör dricka upp den inom 2 år (om man nu inte pratar om t ex vermouth, som ju bör förvaras i kylskåp och drickas inom 2-3 månader. Bortsett från om man ska ha typ en stor fest med Negroni-tema, vem köper en sjuttis Martini Rosso för privat bruk???)

2 år. Hur mycket sprit hinner man dricka på den tiden? Det beror ju såklart på, men enligt Systembolaget snittar svensken på 9 liter ren alkohol per person och år, allt som allt (inte för att man behöver dricka så mycket). 342 burkar öl eller 91 flaskor vin eller 32 flaskor sprit. Vad är fördelningen? Beror ju såklart också på, men att folk skulle dricka så mycket mer än 5-6 flaskor sprit per år? Det är, trots allt 70 cl sprit, vilket blir 10 rediga 7 cl-groggar, eller lite mindre än 15 fyror?

Och det är lite poängen. Man dricker – förhoppningsvis – inte såå jättemycket sprit och förpackningarna är förhållandevis väldigt stora. Och om man ska vara petig, vilket man ju är om man håller på att finlira drinkar, så håller ju ingredienserna inte så länge, bara 2 år.

Så… 5-6 flaskor per år, 2 års perspektiv… det är orimligt med mer än 10 eller säg 15 flaskor sprit i sitt barskåp? Visst, man kan vara mer än en i hushållet och ha fest någon gång då och då, men eg spelar det väl inte så mycket roll om man är väldigt nördig eller intresserad – för då är man antingen alkoholist eller ointresserad av kvaliten eller obrydd att kasta “utgångna” flaskor…? Något utav det?

Lång utläggning om något egentligen självklart: att sådana här böcker, likt modetidningar med pinnsmala modeller – inte reflekterar någonting hälsosamt. Om än gott och kul. Och på ett annat sätt lite kul att – på ett rationellt och sådär myndighetstorrt sätt – resonera sig fram till att… t ex… 20 flaskor gin (eller whisky eller rom eller…?) i sitt barskåp? Då gör man nog något fel. Eller man kanske rimligen kan ha 20 sorters gin, om man inte har någonting annat…

…men ja, en riktigt bra GT är något speciellt. Liksom Negroni. Och ett par till.