Spontant impulslån, Hornstulls bibliotek.
Spenderar för mycket tid i Cb- (bibelutgåvor) och Cc-hyllorna (exegetik)?
Hursomhelst. Kul med ”omöjliga” bibelställen. Bibeln är ju vad den är, omöjlig hela den, så det finns ju en hel del att ta av. Såg att författaren (Leif Carlsson, doktor i teologi) tydligen skrivit ett par böcker till på samma tema: Jag fattar fortfarande ingenting, Jag fattar ändå ingenting, …
Behållningen är urvalet av bibelställen. Försöken till förklaringar – eller snarare bortförklaringar – tycker jag ger mindre. Går någonting inte ihop kan man alltid hävda att det är menat symboliskt. Eller ironiskt. Eller att det står fel.
Är betydligt mer road av t ex Criswell eller andra bokstavstroende, där Skriften är Guds ”verbalinspirerade” ord. Ofelbar. Vilket såklart blir problematiskt. För oavsett vilka mirakel Gud kan utföra eller ologiskheter vi bara inte är ämnade att förstå men ändå ingår i Guds avsiktliga plan osv är vissa knutar omöjliga att lösa för den som inte kan ta det minsta lilla avstånd från texten… och när de då ändå försöker… det är underhållning.
Leif ger upp för lätt. Ta som exempel det här enkla problemet med att folket i Genesis blev orimligt gamla? 900 år och mer. Det går väl att ha lite mer fantasi än att det är ”symboliskt” och att alla dessa män egentligen är släkter. Att Noa och Abraham och alla de andra inte levde längre än normalt – att siffrorna inte ska ses bokstavligt, att de bara ska ses som symboler för liv och död – men att deras sammantagna släkter med massor av generationer fanns så många år och att det är vad som avses…?
Herregud? I en religiös skrift med mirakel hit och dit är det väl ingenting att tjafsa om att människor på den tiden – av olika anledningar – blev orimligt många år. Hur det nu gick till med att… de var övermänniskor, att människosläktet sedan dess rent fysiskt sjangserat, att Gud gjorde det så, att åren var kortare, att… vadsomhelst. Tusen bibelrimliga förklaringar. En enkel icke-fråga, en mindre detalj i sammanhanget?
Som ett annat exempel, ta placeringen rökelsealtaret i uppenbarelsetältet. Ett litet altare i trä. Beskrivet som en halvmeter i kvadrat, en meter högt. Guldringar i sidorna så det ska kunna bäras med stänger. Flyttas alltså. Var stod det egentligen? I andra mosebok står en sak: framför förhänget till det allra heligaste (det innersta rummet). I hebreerbrevet uppges att det stod inne i det allra heligaste.
För att citera Dire Straits: ”Two men say they’re Jesus, one of them must be wrong?”?
Det här flyttbara altaret kan ju inte ha stått på båda ställena? En självmotsägelse? Bibeln måste ju ha fel? Och enligt Leif är det fel i hebreerbrevet. Jaha. Är inte det ett tecken på dålig fantasi? Svag tro? Om sådana saker tillhör de ”problematiska” med Bibeln, vad är då inte problematiskt?
En annan frågeställning: går det att överleva tre dagar i magen på en fisk? Nej, säger Leif. Om berättelsen om Jona ska uppfattas som bokstavlig skulle det krävts ett rejält mirakel, resonerar han (Whuut? I Bibeln?). Eller, som Leif uttrycker det: ”En annan möjlighet är att vi återigen har att göra med en symbolisk skildring.”
Jag fattar ingenting.