Sånt jag berättar för Allah

Såg att seriealbumet dykt upp på Stockholms bibliotek. Hann inte bläddra mer än ett par sekunder; stängningsdags ena dagen och nästa besök ett par dagar senare var det utlånat.

Har dock svårt att se hur det skulle funka? Hur gör man ens någonting fult, smutsigt och vackert, vidrigt samtidigt, t ex? Sånt passar väl ändå bäst i textform, där hjärnan gör… magi.

En bild kan säga mer än tusen ord, men tusen ord kan nå långt bortom bildernas rike?