Impulsköp. Var ju på jakt efter… UndergångAREN, men så stod den där i hyllan vid ingången och språket var så fantastiskt och premissen – apokalyptiska dikter – cool, så…
Det är en ordentlig diktsamling, kan man säga. Nästan 200 sidor. Och även om Malte är fantastisk på bunden vers (det känns knappt som han öht begränsas av det styrda formatet och hans rim verkar aldrig konstlade, osv, allting bara flyter naturligt, som det vore det prosa) så blir sonett efter sonett osv om alltings upplösning, gudarnas frånvaro och den obefintliga framtiden… det blir efter ett tag faktiskt något… gjort.
Men, det är fruktansvärt snyggt och imponerande och som om det inte redan vore nog avslutas alltihop med en långdikt – 60 sidor blankvers (!) – en baklängesodyssé från nutid och covid-19, genom historien ända till begynnelsens nollpunkt och tidens upplösning.
Episkt.
Första strofen:
Flyktens svalor
kan inte landa,
natt följer kväll,
enahanda,
utan skalor:
nollans tabell.
…som bonus måste jag nämna Maltes näst senaste; hans översättning av valda dikter av Rainer Maria Rilke. Införskaffad (om än inte jättemycket läst) för ett par månader sen.
Var ju lite nyfiken på Rilke… är väl någon som man som rimligt allmänbildad borde ha koll på. Dessutom är ju Malte lysande och upplägget såsom det eg alltid borde vara: originalet på vänstersidan, översättningen på höger.
Sen att Rilke nog inte är min kopp te är en annan sak…
Första strofen:
De har så trötta munnar alla,
och ljusa själar utan söm.
En längtan (som till synd) tycks falla
dem in ibland i deras dröm.