Sången om den eldröda blomman

Har sett den här för typ 10+ år sen. En gång, det är inte en film som är lätt tillgänglig. Minns den som en av Stillers bästa, om inte den bästa, vilket alltså betyder en av de bästa filmerna öht. Utöver det har minnesbilderna bleknat. Vad, mer exakt, var det t ex den handlade om?

Såg om den nu, på Cinemateket, tillsammans med mamma. Det är märkligt hur annorlunda den, och stumfilm generellt, ter sig. För det är någonting annorlunda. Inte bättre, inte sämre. Annorlunda. Ungefär som att måleri är annorlunda från fotografi.

På den tiden, för 10+ år sen, var jag helt marinerad i stumfilm. Jag brände igenom hundratals filmer, bl a varenda bevarad svensk spelfilm. Stumfilmsspråket var naturligt för mig, antar ungefär som för publiken när det begav sig.

Jag minns fortfarande koderna. Det tekniska: att om en scen är tintad blå betyder det att den utspelar sig på natten (allt filmades ju dagtid, med skarpa skuggor osv). Det runt stjärnorna: Lars Hansson och Edith Erastoff är mig bekanta (jämför med vilket bagage en samtida stjärna, typ Mikael Persbrandt eller Helena Bergström, tar med sig in i en film). Det med skådespeleriet: kvinnornas frenetiska handgnidande och männens besvikna luft-uppercuttar (det ska vara så, det har en kontext). Det med tidsandan: bortbytingar, bondromantik/problematik och arrangerade äktenskap betyder någonting annat. osv osv osv

Det är en annan film jag ser idag. Jag är annorlunda. Filmen är lika bra.