Helgrunda #3: Halvvägs till jobbet

Premiärsprang en ny runda idag. Jäää…rnvägars vad bra.

Det började med att jag funderade på hur jag skulle få in västra Årstabron (den nya, med gångcykelväg) i någon runda. För den finns inte med naturligt i någonting jag brukar springa. Visst, man kan mixa in den när man springer Årstaviken runt eller liknande, men den passar inte riktigt in.

Sen kom jag på att ett naturligt sätt att ta sig dit är den väg jag cyklar till jobbet – över Liljeholmsbron och upp genom Drakenbergsparken. Då är man typ halvvägs till jobbet. Normalt fortsätter jag därifrån i tunnel under Ringvägen vidare längs Ånghästparken (parallell/nedanför Maria Bangata) och tunnel under Rosenlundsgatan osv till Södra Station och vidare till Medborgarplatsen, men därifrån kan man ju lätt vika av till Årstabron. Vilket jag faktiskt också gjort några gånger på väg hem från jobbet. Över Årstabron kommer man sig sedan ner till Liljeholmskajen och så är man tillbaka där man började.

Tog ett tag innan polletten trillade ner, men de här två alternativa grenarna av min väg till jobbet blir är alltså en runda som är… typ 4,5k, är cykel/gångväg eller typ bilfri väg (återvändsgränder till kolloniområden räknas liksom inte), helt utan korsande trafik (!), fantastisk utsikt och trevlig parkomgivning hela vägen.

Med några mindre justeringar där man drar om banan så den blir något längre har man alltså den mer eller mindre perfekta 5k-rundan. 5k är, precis som 10k något speciellt. En klassisk distans. Lång/längre men ändå såpass kort att man orkar trycka på så mjölksyran bara sprutar – hela vägen. En ordentlig 5k är brutal. Och då vill man t ex inte riskera att fastna på ett rödljus mot slutet, om så bara fem sekunder.

De små justeringar jag gjorde från mina faktiska jobbcykelrutter är: 1) att ta trapporna (eller snarare vid sidan om, 72 trappsteg eller vad det är skojar man inte bort!) ner till vattnet i Hornstull/Tanto och alltså uppförsrakan upp mot Ringvägen ända nere från vattnet. Gillar att hela rakan blir med i rundan. 2) frångå den kortare och mer cykelvänliga rutten via Sjöviksbacken från Årstabron, utan istället ta cykelbron över stambanan och så rakt ner för den väldigt ocykelvänliga monsterbacken, ner till vattnet och Liljeholmskajen tillbaka. En mycket vackrare väg med Södermalmsvy.

Det här är verkligen kick-ass. Potentialen i den här rundan inte bara som lång varvbana utan 5k-urladdning är enorm. Fast det blir ju att vänta till bättre väder (underlag) för att testa ordentligt.

Hursomhelst: tack järnvägen för den här rundan och den suveränt fina vägen/vägarna till jobbet. Handlar inte bara om nuvarande stambanan (Årstabroarna osv), utan faktiskt ännu mer den gamla sträckningen. Den som inte så många känner till längre, som gick via Liljeholmen över till Hornstull och så långsamt uppför mot det lilla som idag finns kvar av Södra station. Det man idag cyklar och springer från vattnet och upp till Södra är ju gammal banvall (fram tills 1929 då östra årstabron byggdes och allt drogs om). Banvall som bitvis är framsprängd ur berget så lutningen inte skulle bli för mycket för tågen. Och så planfria korsningar, raka vägen. Tack för det!