Den osannolika mördaren

Läste den förra våren, när Krister Petersson hade gått ut med att Palme-utredningen var nära ett avslut. Vad jag kan se har jag inte bloggat om den.

Nu iom tv-serien har jag plockat fram den igen och bläddrat lite, även om det är lika lockande att ge sig ut på nätet och det till synes botttenlösa material som finns. Både konkret utredningsmaterial i form av förhörsprotokoll osv och privatspanarnas ändlösa spekulationer.

Jag gillar Palmemordet. Eller… såklart fel, jag gillar Palmeutredningen. Gåtan. Som vi förmodligen aldrig kommer få något definitivt svar på. Och jag gillar den här boken. Hypotesen Skandiamannen.

För jag har väl kommit fram till samma slutsats som Thomas Petterson och Krister Petersson: 35 år efter mordet med den undermåliga utredningen och så många både vittnen och potentiella gärningsmän som nu är borta så går det inte komma runt Stig Engström. Han är, i dagens läge, inte den osannolika utan den sannolika…ste mördaren.

Han befann sig uppenbarligen på platsen. Han verkar ha gjort iakttagelser som bara gärningsmannen kunde ha gjort. Det verkar inte som att hans historia… historier stämmer med de andra vittnena som blev kvar på mordplatsen. Det verkar onekligen som det är han (med den karaktäristiska handlovsväskan osv) som vittnena uppe på Brunkebergsåsen sett.

Ungefär så.

Det märkliga är väl snarast… hade han verkligen motiv? Hade han verkligen medel vad gäller tillgång till vapen? Kanske? Det verkar dock betydligt tunnare, även om Thomas Pettersson gräver efter och iaf halvpekar på, antyder något. Att det fanns en möjlighet. Om än i vissa varianter verkar det rätt konspiratoriskt med CIA och Stay behind och allt vad det är. Skulle de på något sätt varit delaktiga i mordet på Sveriges statsminister? På riktigt? Ok, visst, i vissa kommunistiska bananrepubliker osv, men det västerländska och i praktiken allierade Sverige? Men visst, det är väl iaf en tanke… kanske inte ett USA-beordrat mord på en statsminister, men en väg till varför en ”instabil, korpulent grafiker” skulle kunna springa runt med en revolver i en handlovsväska?

Men Engström var alltså där, till skillnad från andra möjliga gärningsmän det spekuleras om.

Visst, den betydligt mindre kände Christer Andersson (även kallad ”GH”) passar betydligt bättre. Han hade motiv då han pga politiska beslut förmodligen förlorat stora aktiepengar (allt?) just den dagen. Han hatade Palme rent allmänt, hade några år tidigare skjutit sönder sin tv, ryktesvis pga Palme i tv. Han bodde vid Odenplan, bara 20 minuters gångväg från mordplatsen, rörde sig rent generellt i området. Hade sitt favoritfik och stammisställe mitt emot Dekorima. Han ägde den enda icke provskjutna S&W .357-revolvern (dessutom med rätt sorts ammunition); han svarade först aldrig på polisens förfrågningar och ljög senare uppenbarligen om att han sålt den till en för honom okänd knarklangare på Café Opera. Han ljög om sitt eventuella alibi (att han legat hemma, sjuk i influensa). Han stämde bra in på den gärningsmannaprofil som senare gjordes. Osv.

Men det finns inga bevis för att Andersson var i närheten av mordplatsen. Engström var bevisligen där. Hata slumpen?

Sen är det ju, trots allt, svårt att veta vad som faktiskt stämmer. Vittnena är ju, såklart, motstridiga, men även omständigheter och betydelsen av hårda fakta som Engströms beryktade utpasseringstid ifrågasätts ju. T ex av Leif GW Persson. Som avfärdar det hela med att Engström stämplade ut 23:19 (ingen sekundangivelse i stämpelklockan), dvs förmodligen typ 23:19:30, pratade enligt väktarna i porten ”ett par minuter” med dem och sen hade 59 meter (typ 40 sekunder med rask promenad) fram till mordplatsen. Vilket skulle innebära typ 23:21:40 i bästa fall. 10 sekunder efter mordet.

Men 23:19 skulle väl faktiskt kunna innebära inte bara 23:19:00 (hata slumpen?) på stämpelklockan utan faktiskt typ 23:18:00? Enligt förhör med stämpelklockansvarige på Skandia pratade ju han och Engström tre gånger dagen efter mordet och kom då fram till att utpasseringen var stämplad 23:20 men att klockan gick en minut före, dvs 23:19. Ok, men tydligen efter kontroll mot Fröken Ur. Vilket ju skulle kunna betyda upp till 2 minuter beroende på hur kontrollen gick till? Säg att stämpelklockan är ”x minuter och 59 sekunder” samtidigt som Fröken ur rapporterar ”x-1 minuter och 0 sekunder”? Det är en diff på 119 sekunder? Och Engström uppgav ju själv under samtalet med klockansvarige att han INTE pratat med väktarna, som alltså senare ”oberoende” av varandra uppgett i förhör att de pratat med Engström. Som alltså var pratglad och ofta stannade och småpratade så det var ingen stor grej att minnas?

Och hur är det egentligen med den EXAKTA mordtiden? Om jag förstår det rätt är det man har att första larmsamtalet av taxichauffören Hans Johansson på plats loggades 23:22:20? Det pratas om 23:21:30 plus minus 10 sekunder? Hur säker är man på det?

Nog borde väl Engström allt haft tid på sig?

Det finns hursomhelst ingen hejd på hur man kan gräva ner sig i detaljer även i de mest konkreta saker man har, t ex när Engström kom ut på Sveavägen. Det tar aldrig slut på hur djupt ner i kaninhålet man kan gräva sig. Men Engström är det ”bästa” som finns, konkret och iaf typ bevisligen på brottsplatsen. Man kommer inte runt honom som den mest sannolike mördaren. Som måste förklaras på något sätt som just nu, med de fakta vi har, inte riktigt går ihop. Även om det såklart inte behöver vara han ändå.

Jaha. Serien då?

Har bara sett halva än. Och jag gillar den, delvis. Till viss del är det spännande att se en dramatisering av det hela, till viss del motsvarar ju t ex inte Robert Gustafssons karaktär den bild jag fått av Stig Engström. En supersocial men missförstådd och misslyckad Elton John snarare än det där buttra mobboffret? Och var det verkligen sådär machograbbigt på polisen? Ständigt skumt med neddragna persienner och snutar som missbrukar tuggummi? Ok att Hans Holmér var inkompetent, men det där är ju mest en karikatyr?