Jag gillar att besöka bokhandlar när jag är ute och reser. Även i länder där jag inte behärskar språket brukar jag titta in i en del.
Det är något sällsamt med dessa informationstempel, berättelsernas kyrkor…
Hursomhelst. I en relativt stor engelsk bokhandel – inte den på bilden – här i Barcelona slog det mig: här är ju i princip bara softback. Var det därför jag inte fick någon ”feeling”? Jag gillar ju inbundet. Om jag kan äger och läser jag inbundet.
I en annan bokhandel tycktes spaningen bekräftas. Bortsett från barnavdelningen och sånt som kan klassas som ”coffee table books” – dvs typ foto och konst osv och sådana storverk av olika slag så idel softback. Häftat, (stor)pocket, i bästa fall danska band.
Men jag vet inte. I ytterligare en annan bokhandel verkade det annorlunda, men kanske finns det någon sanning i det? Böcker på svenska är oftast inbundna (eller visst… kartonnage, hardback) om de inte är pocket? Vilket inte är fallet med… utländska böcker?