Har inte sprungit någonting sedan 22:a december. Nästan en månad. Inte en jävla meter. Känns tungt, men då jag haft känningar i högerfoten tänkte jag se om jag kan vila bort det.
Det har inte gett sig. Går fortfarande omkring med en trilskandes högerfot. Trots att jag varken sprungit eller tränat annat som belastar foten.
Men det finns ju en gräns hur mycket man kan ta. När shortsvädret tittar fram (+17!) så måste man bara ut.
Körde på känsla, rakt av. Kroppen och framförallt foten bestämde tempo. Vilket visade sig vara sub-5:00 efter jag krånglat mig ner till vattnet. Enormt skönt. All systems go! Efter lite drygt nio kilometer fick jag känningar, men man får vara glad för det lilla. Bara att kliva av och ta en taxi tillbaka.