Måndag den åttonde mars tjugohundratjugoett.
Kvinnodagen är för mig inte annorlunda, och borde väl inte egentligen vara, än någon annan dag. I år spenderade jag den hemma, vabbandes en dotter som nog var mer sugen på en hemma/pappadag än dödssjuk.
Hjälte? Eller bara lat? Är väl inte direkt betungande att äta andrafrukost, vara med sin dotter, sova, starta robotdammsugaren (eller ja, den kanske startar av sig själv?), plocka i diskmaskinen och vad det nu är. M, å andra sidan, åkte på att stänga förskolan…
Det jag tycker dagen kan vara är en extra reflektion över hur man är och förhåller sig till sina medmänniskor. För min del blev det en stund med ett av mina bokreafynd: Att leva feministiskt.
Tycker den är intressant för att den kanske inte – bara – handlar om den så kallade ”kvinnofrågan”. Vad det nu är? Människofrågan? Eller det är så jag läser den.
Civilkurage. Om redan upptrampade stigar. Om att gå före, trampa upp nya. Förväntningar. Mod. Att göra och stå upp för det man känner är det rätta. Även om det sabbar stämningen eller värre på middagen eller jobbet eller vad det är.
Ahmed försöker liksom reclaima ordet (feministisk) glädjedödare. Göra det till någonting positivt att vara en jobbig jävel, för något man vet är rätt.
Glädjedödarens överlevnadskit och manifest.
Ja, det är intressant och tänkvärt i bokens kontext – kamp för mänskliga rättigheter och mot sånt som sexism, rasism, homofobi. Men det är också intressant överfört i andra sammanhang, där den gemensamma faktorn är en kamp mot en upplevd – rätt eller fel – orättvisa eller obalans. Oavsett om det är en kamp man sympatiserar med eller inte. Typ klimathotet? Religiös fanatism? Massinvandring? Hur vi vita, heterosexuella medelåldersmän ständigt misstänkliggörs och bortkvoteras? osv.
Vänd på steken, inspireras och vips har man kanske ett upprop och manifest för någonting diametralt motsatt? Jag drar mig till minnes att stora delar av Anders Behring Breiviks (Utöya) främlingsfientliga manifest faktiskt bara var plagierade – rakt av – från Ted Kaczynskis (Unabombaren) civilisationskritiska manifest. Visst, två galningar osv, men poängen är att deras kamp handlade om helt olika saker…