Idag fyllde jag 41 år.
Som födelsedagspresent gav jag mig själv ett coopertest på lokala gymmet, för att kolla läget, typ. Har ju joggat/sprungit ett par månader nu, men bara på känsla och alltid helt utan tid eller tempo. Coopertestet är ett klassiskt konditiontest, utvecklat av amerikanska militären på 60-talet. Det hela är mycket enkelt:
Spring så fort du orkar i 12 minuter och se hur långt du kommer, hur många meter.
Största utmaningen är såklart att… springa så fort man orkar i 12 minuter, på riktigt. Alltså Blodsmak-och-vilja-kräkas-fort. Sånt är… jobbigt. Men bortsett från det är problemet att veta ungefär hur hårt man ska gå ut. Gå ut för hårt och man kroknar, gå ut för löst och man får inte ut allt. Och testet gör man väl vanligtvis för att man inte vet sin nivå?
Jag startade – flygande såklart – i 11,0 km/h. Det kändes rätt okej, så jag ökade gradvis. Efter 7-8 minuter låg jag i 12,0 och sista två minuterna gick i 12,5. Det var skitjobbigt, mjölksyran sprutade. 2330 meter blev det iaf till slut. 2,33*5 = 11,65 km/h i snitt. Och det är väl i underkant, men frågan är om det skulle vara möjligt att pressa ur 2500 meter (dvs 2,5*5=12,5 km/h). Kanske om någon annars typ skulle skjuta mig i huvudet med pistol, men…
För fem år sen sprang jag halvmaran i 12 km/h. Idag känns det som en avlägsen fantasi att öht ens orka sig två mil, oavsett hastighet. 5 km avverkade jag på 22:30 eller i 13,33 km/h. Minns inte vad jag gjorde på Cooper (vet att jag testat, men…). 2900? Är det rimligt? 2,9*5 = 14,5 km/h? Det låter brutalt.
Testade också hur många knäböj jag kunde göra på en minut. Min dåvarande PT testade mig på bl a det för typ fem år sen, var en av hans standardtester. Är väl ett enkelt test alla kan göra, precis som t ex Cooper, men jag minns att jag tyckte det var lite meningslöst, tror jag gjorde typ 60 (var det 57?) ordentliga, godkända knäböj på 60 sekunder och att jag tyckte det blev mer en fråga om att offra korrekt form för fler reps än hur många man skulle orka. Testade då istället 2 minuter och då kroknade jag något, minns att jag var en ifrån hundra. 99 dvs.
Idag då? 40 ordentliga på 60 sekunder och det kändes.
92,4 kg väger jag idag. Är väl typ 7 kilo mer än för 5 år sen. Och då vägde säkert mina muskler typ 7 kilo mer än idag, idag skumpar det betänkligt… skulle jag gå ner några kilo samtidigt som jag stärkte upp speciellt bålen (har ju ingen hållning i jämförelse) skulle nog bara det göra att det hände en del med formen och tempot…
Men är jag missnöjd? Efter omständigheterna: inte alls. Kunde vara mycket värre. Min kondition är ju tydligen “bra”.