…har jag blivit kallad. Jag ser tydligen snäll ut, har en “snällfeja”. En sådan där man frågar om vägen och sånt. Varifrån tvåans buss går. Var finns närmsta toalett? osv. Händer konstant, senaste månaden har det väl hänt 10-15 ggr.
Och det är alla sorters människor och överallt. Förr i tiden, när jag reste mer, en helg här och en helg där, så var resan liksom inte komplett om ingen hade frågat mig om något. Tydligen ser jag lika hemtam ut i Istanbul som London eller Göteborg. Rio de Janeiro som Krakow eller Lissabon. Jag vet allt, oavsett var jag är.
Det märkligaste av allt är att ibland (men faktiskt bara ibland) har jag lyckats hjälpa folk även i “främmande” städer, typ Berlin.