5 (fem).
Det är så många gånger jag varit på gymmet under 2018. Enligt gym-appen var jag en gång i november (20:e). Innan dess: 18:e april, 13 mars, 11 och 14:e februari (två gånger samma månad!). Innan dess? 2:a augusti 2017. Dessutom har jag de här gångerna faktiskt inte utnyttjat gymmet på riktigt, utan bara lånat ett löpband en halvtimme, typ.
Mitt gymkort är väldigt förmånligt. Jag kan träna på alla gym i Stockholmsregionen, vilken tid jag vill. Dessutom har jag tillgång till en massa tilläggstjänster, vattengympa, squash, ett crossfitliknande concept, barnpassning medan jag tränar. Priset är detsamma som när jag tecknade det för snart 10 år sen: 595 kronor i månaden. Ett ytterst konkurrenskraftigt pris, skulle jag skaffa exakt samma idag skulle det kosta en tusenlapp.
Så… 5 gånger. Ett år. Kostnad… 595*12/5 = 1428 kr per gång. Å andra sidan har jag 4000 kr i friskvårdsbidrag. Dvs att jag blivit sponsrad med 4000/5 = 800 kr per gång. Om besöken varat en halvtimme i snitt betyder det 1600 per timme. Skattefritt, dessutom. Det är faktiskt väldigt bra betalt, som någon sorts elitatlet…
Men nej… jag har tydligen blivit en sådan jag tidigare småskrockade om, en av de där som “betalade mitt gymkort” (genom att betala, men inte utnyttja sitt). Fast allt det där är ju faktiskt lite skit samma. Det är bara pengar. Kommer att tänka på ett citat av Oscar Wilde, denne ordekvilibrist:
…att veta priset på allt, men värdet av inget.
Pengarna spelar ju i sammanhanget ingen roll, det tråkiga är att man inte tagit bättre hand om sig själv.