Knäppte igång den här mest som ett skämt först – tredje filmen om kött och grill vi sett på lika många kvällar – men det var faktiskt någonting annat än de andra två.
Tretton länder/kulturer med tretton vitt skilda sätt att förhålla sig till det hela, men i slutänden såklart också en minsta gemensam nämnare – att samlas kring elden, umgås och äta döda djur…
Köttets epicentrum Uruguay är såklart med: asado och candombe osv, men allt det avhandlades ju redan i en annan film. I opersonliga Japan verkar teknikaliteterna om hur man gör (hur torkar de veden och framställer kolet osv?) överskugga de mänskliga aspekterna. I krigsdrabbade Syrien/Jordanien är shawarma ett ljus i mörkret, vilket jag inte har svårt att tänka mig: på väg till Vimmerby förrförra helgen samåkte vi med en av Almas kompisar, en palestinsk familj därifrån och vad pratade vi då om (iofs bland mycket annat)? Shawarma, såklart.
Och så vidare. Vilket litet, men udda land i norr fick också vara med? Sverige. Och vad beskriver tydligen bättre än annat detta extremt individualistiska, moderna, snabbrörliga land?
Engångsgrillen.
Finns på Netflix.