Alltid när jag är ute och reser är det någon som frågar mig om vägen någonstans. Slår nästintill aldrig fel.
Det känns bra, det är ett kvitto att man inte ser helt bortkommen ut.
I DC var det faktiskt ingen som frågade, men i gengäld två stycken i New York. Varav jag kunde hjälpa den ena (“Hur kommer jag till Spring Street?”).