När vi är på konferens med jobbet är det alltid lite intressant att jämföra vem som får vilka rum. Antar att det är slumpvis tilldelning, men man inbillar sig lätt att det finns något mönster i vem som får bättre rum. Högre upp, bättre utsikt, större rum osv. Som ett brev på posten kommer skämtande om att det går efter viktighet eller antal år i företaget.
Det här årets stora internkonferens känns det som jag avancerat något sedan förra årets bottenvåning med “utsikt” in mot land. Femte våningen med storslagen utsikt över Djurgården. (tycker egentligen det är lite märkligt att åka på lyxhotell i hemstaden för skattepengar, men…)
D hade hamnat på åttan. Hörnrum. Och, bortsett ifrån den generösa dubbelrumsstorleken med soffgrupp som verkar vara standard även en sorts konferensavdelning med ett bord och sex stolar. Han var löjligt nöjd fram till S & A (ett par sedan storkonferensen förra året håhå) berättade att A hade hamnat på tionde våningen (hissen går bara till nian). Utsikt åt alla möjliga håll och utöver alla utrymmen i D:s rum även jacuzzi.
Känns lite som det här med att åka första klass. Standarden spelar inte så stor roll, folk kan vara nöjda med eller tillochmed glada för rätt dassiga förhållanden, bara andra och tredje klass är ännu sämre.
Till sist, efter lite jämförande, kom det dock fram att D hade fått en extra välkomstpresent, ett litet paket lakridsfudge, som ingen annan fått. Förmodligen som en del i att han bott och registrerat sig i Elites lojalitetsprogram (ack, varför har inte jag gjort det!?). Hursomhelst kunde D sova lugnt sen, vetandes att han hade fått något lite extra som ingen annan fått. Skit samma att värdet på presenten förmodligen inte översteg 30-40 kr.