Empiriska studier har visat att det inte finns några horor i Amsterdam, däremot en massa löpare.
Nord och syd
Frukost för nordeurope och latina
Tuschinski
Jävlar i min låda vilken bio…
The Secret Life of Walter Mitty
Feel good. Retning av den där impulsen vi alla har. Den där känslan av att man sitter fast i ekorrhjulet och inte gör någonting med sitt liv. Att varje dag är den samma. Långsam död i kontorslandskapet.
Att komma loss. Göra saker. Inte bara drömma.
Och visst, jag känner också att det skulle vara häftigt att helt plötsligt ta steget och kicka boll med Sean Penn och ett gäng sherpas i Himalaya. Fast å andra sidan så är det väl inte fy skam att ena helgen känna tårgasen i Istanbul och nästa vara med om det helt osannolika på en restaurang i Amsterdam…
Fast det vore ju häftigt med Himalaya, det har jag alltid tyckt. Jävla ekorrhjul.
Castillo #1
Det är inte så ofta, men ibland händer det att man äter på en slumpmässig restaurang i en stad 10 000+ km hemifrån.
Det är inte heller så ofta, men ibland när man äter på en sådan restaurang händer det att man går på toaletten och på vägen dit upptäcker man att de har tre av ens mammas tavlor på väggen. Tavlor som man själv hjälpt till med och textat.
Det är inte så ofta, men det händer.
Castillo #2
Ytterligare en, i baren.
