I mellanmjölkens land
Var nyss nere i källarn (ICA dvs) och handlade lite mjölk till i morgon bitti. Fick för mig att räkna hur många sorters mellanmjölk som fanns i mejerihyllan. Det var inte helt lätt med det utbudsmyller av produkter som finns. Blev stående ett tag, som ett fån.
Visst, mjölken står hyfsat för sig, men ändå lite blandat. Var börjar grädden, egentligen? Och där borta står lite mikromejerier som jag glömde. Jaha, det där var inte komjölk utan får. Och det där var getmjölk. Är det där två olika produkter eller är den där krav-ekologisk och den där bara vanligt ekologisk? Hade jag räknat den där? Justja, där borta står det laktosfria. Med alla sina varianter och märken. Jaha, den där var inte identisk utan hade lång hållbarhet. Och mitt i alltihopa samma produkt, men i olika storlek på förpackningen – räknas det? Räknade jag sånt som olika tidigare? osv osv
Reglerna blev till sist: ej smaksatt mjölk från ko (nöt), fetthalt mellan en och två procent. Alla skillnader bortsett från enbart förpackning (dvs storlek) räknas.
Jag fick det till 22 olika sorters mellanmjölk i “min” mejerihylla. Mer än hälften är olika sorter från Skånemejerier (huvudleverantören). Visst, det är bra med valfrihet, men…
Vågar inte tänka på hur många sorters fil eller yoghurt jag har att välja mellan. Eller…
Det går ju att handla online i min butik och sen bara hämta kassarna. Enligt sajten så har de: 54 olika fil. 31 naturell yoghurt. 145 smaksatt yoghurt. 7 barnyoghurt. 29 drickyoghurt. 20 matlagningsyoghurt. Förvisso räknas olika förpackningar av samma produkt, så man får dra bort några… MEN… det är ändå 54+31+145+7+29+20 = 286 olika förpackningar. Gissningsvis iaf typ 250 produkter.
Så vad ska man egentligen välja till frukostflingorna? Börjar jag smaka mig igenom sortimentet nu och avverkar en sort per dag är jag färdig ungefär vid jul…
Tror jag skiter i det där och tar lite kvarg/keso istället… Hmmmmmmm
Hur många sorters mellanmjölk har du i din butik?
Fredagsbiff
På jobbet gick vi alltid ut och åt biff på fredagsluncherna. Dvs riktig biff av något slag. Helt köttstycke, inte någon variant av köttfärs som annars är standard som köttalternativ på lunchrestaurang.
Hursomhelst. Idag delade jag och Alma på ett paket lövbiff. Det och mjölk och ingenting annat.
Innan: Alma grinig, nyvaken och hungrig efter vanliga siestan.
Under: Alma lycklig, smackandes och sugandes på köttet.
Efter: Alma arg, då pappa tycker att ett halvt paket kött får räcka till en liten tjej och äter återstående skivorna. Mätt, men vill ha mer!
Vilken liten carrrrnecita favorita. En riktig liten uruguaya. Kött-kött-kött!
(Vad hon sen fick till middag? Mer kött, såklart!)
Tjuen å nitti
Det var det jävligaste, det hade jag ingen aaaning om!
Fast förpackningen var ju väldigt snygg, förståss. Minimalistiskt stilren.
God jul M
Tango, gauchos och dialekten… Argentina är inte Uruguay, men precis som så mycket annat delar ni ju matkultur runt Rio de la Plata… Plato.
Häagen-Dazs
Origin of brand name
Reuben Mattus invented the “Danish-sounding” “Häagen-Dazs” as a tribute to Denmark’s exemplary treatment of its Jews during the Second World War, and included an outline map of Denmark on early labels. The name is not Danish, which has neither an umlaut nor a digraph zs, nor did the name have any meaning in any language before its creation. Mattus felt that Denmark was known for its dairy products and had a positive image in the United States. His daughter Doris Hurley reported in the 1999 PBS documentary An Ice Cream Show that her father sat at the kitchen table for hours saying nonsensical words until he came up with a combination he liked. The reason he chose this method was so that the name would be unique and original.
Conflict with Frusen Glädjé
In 1980, Häagen-Dazs unsuccessfully sued Frusen Glädjé, an American ice cream maker founded that year, for using similar foreign branding strategies. The phrase frusen glädje—without the acute accent—is Swedish for “frozen delight”. In 1985, Frusen Glädjé was sold to Kraft General Foods. A Kraft spokeswoman stated that Kraft sold its Frusen Glädjé license to the Unilever corporation in 1993, but a spokesman for Unilever claimed that Frusen Glädjé was not part of the deal. The brand has since disappeared.
Desillusionerad
När vi köpte de där fina, olika japanska porslinsskålarna i en hipp liten butik i Amsterdam trodde vi ju att det skulle vara det.
Att vi skulle vara lite unika, att man inte skulle springa på samma skålar hela tiden.
Men det behövs bara att man råkar käka (en fantastisk!) frukost på ett litet judiskt café i East Village för att bli besviken…
