Posted on

Karma?

I fjol när vi var på väg hem från Madrid hittade jag en klocka på flygplatsen i Zürich, vid ett handfat. Det var någon som hade tagit av sig den när han skulle tvätta händerna och sen glömt den. Efter att ha kollat toabåsen och dröjt ett tag plockade jag på mig den. Väntade utanför toaletten ett tag, men ingen kom och sökte klockan. Fanns ingen hittegodsavdelning eller informationsdesk i närheten och planet skulle snart gå, så klockan fick följa med. Även om den var mekanisk osv så var det ingen dyrgrip precis, så…

Igår, på väg till Madrid, hade jag skittråkigt på planet. Retades hela tiden med Mica och spelade lite dumma mobilspel. Vi hade hela raden för oss själva, så jag la mig också ner en stund, med fötterna i Micas knä. Hursomhelst, när vi landat och precis gått ut från säkerhetsområdet känner jag efter mobilen. Inte där. Anmäler den som tappad på planet (antar att den glidit ur fickan när jag lagt mig ner). Väntar en och en halv timme, får sen beskedet att de inte hittat den när de städat ut planet.

So it goes, som Kurt Vonnegut skulle sagt. Nåja, det kunde varit värre. Bara en mobil. Hade inget viktigt på den. Inte värre än när jag tappade min dåvarande mobil i en taxi in från El Prat till Barcelona för 5 år sen. Deja vu. Har ingen tur med Spanien och mobiler.

Kommer vara mobillös i iaf en vecka. Vill ni absolut nå mig så maila. Eller ring Mica.

Posted on

Packad och klar

Känner mig hyfsat rutinerad och effektiv som packare, men sedan någon månad har jag haft en liten lista till hjälp.

Blivit nog så kladdig, ska kanske pensionera den. Kanske göra en ny, mer slimmad. Bättre organiserad.

Tänker på en tidigare kollega som, tillsammans med sin fru, för in vad som ska handlas i ett excelark. Mat alltså. När något tar slut för de in det direkt. Det här excelarket är tydligen organiserat efter hur varorna står i deras matvaruaffär. Bröd först (vid ingången), sen frukt och grönt, sen ditt, sen datt och sist (längst in) mejeri. Supereffektivt. Med deras superlista behöver de aldrig virra omkring eller gå tillbaka. Bam-bam-bam-bam. Färdiga!

Bara en tanke…

Posted on

Resdagar

Läste i flygplanstidningen om nån… vem det nu var. Han sa att han hade 100 resdagar om året. Vilket fick mig att undra hur många “resdagar” jag har per år. Hur ofta sover jag inte i min egen säng? Eller åker iväg från Stockholm, om så bara över dagen? Mer än en månad, definitivt. Men förmodligen mindre än två månader. 50 resdagar om året? Låter rimligt.

Posted on

Stockholm – Barcelona, Yngwie Malmsteen Style

Det är jobbigt att vara lång ibland. Redan innan nån bonnläpp framför fäller sätet finns det egentligen ingenstans att ta vägen med benen. Det blir lätt “irriterat” i sådana lägen när värmländskan framför – med betoning på värmländska – högaktningsfullt skiter i om man har någonstans att ta vägen med knäna.

Sånt där har ju hänt tidigare. Minns en oresonlig britt en gång mellan Warzawa och Krakow. Precis som nu vägrade han att tänka på någon annan än sig själv. Men då fanns det plats lite längre bak – fick egen rad faktiskt… Och en extra macka, LOT har nog goaste flygmaten jag ätit, så den gången redde det ut sig.

Så dock inte denna gång. Blev lite “You’ve unleashed the fucking fury!!!”-aktigt och M sa att hon aldrig sett mig så upprörd. Vad annat kan man bli av sådana där idioter som inte tänker på någon annan än sig själv och inte drar sig för någonting, inte ens att skrattandes ta iphonebilder på en. Säkert för att lägga upp på fejjan.

Hursomhelst borde hon haft lite bättre koll på sin jeansjacka och inte låtit den hänga bak mellan stolarna. Det är såklart omoget så det smäller om det, men känslan att, när man gått av, kunna påpeka för henne att hon borde tvätta jackan eftersom den är nedlusad med snorkråkor… se hur hon blir störtförbannad… den känslan är obetalbar.

What goes around comes around.