Jag vet.
Det är inte okej.
Det tar dessutom, allt inräknat, längre att flyga så korta sträckor som ARN – GOT.
Det där ”allt inräknat” är ett jävla gissel. Ta sig till flygplatsen, säkerhetskontrollen, väl tilltagna säkerhetsmarginaler eftersom… man vill inte missa.
Missa skulle vara en katastrof. Det är så mycket i potten. Saker man inte vill missa, saker man betalt dyra pengar för, saker som inte kommer åter, som är svåra att få till.
Och faktiskt… själva resan, flyget, i sig själv är inte mycket bättre. Trångt. Långtråkigt.
Men…
Jag älskar att flyga.
Jag har längtat efter att få flyga igen.
För all det där negativa… tiden, osäkerheten, ledan, besväret… det är ju där, accepteras pga eller snarare förhöjer den där känslan av frihet. Privilegie. Att ha möjlighet. En solglimt i november. Möta andra kulturer. Träffa sin pappa.
Och klimatet. Ja, det finns ju egentligen inget försvar. Även om man klimatkompenserar. Vilket jävla ord egentligen? Likt en medeltida knös betalar man för syndernas förlåtelse. Även om utsläppet inte blir mindre för det.
Visst, du har i bästa fall förhindrat någon annan att göra samma resa eller någonting att tillverkas eller… ja, om man nu tror att det där funkar.
Men… det kanske inte är rationellt, men…
Jag älskar att flyga.
